________________
240
SAHRDAYĀLOKA
Herein, there is mention of a matter not in hand, implying the matter in hand. Similarly, vyājastuti (artful praise) (Bhāmaha III. 31) has apparent censure and implied praise and is defined as : Bhāmaha III. 31 -
"dūrádhika-guņastotravyapadeśena tulyatām, kiñcid vidhitsor yā nindā
vyājastutir asau yathā.” Tatacharya (pp. 71) observes : "dūram atyantam adhikā gunā yasya sa dūrádhika-gunaḥ, tasya stotram gunakīrtanam krtvā tad apeksayā apakrstatvena yadi prakrtasya nindām karoti, kim icchan ? kena-cid amsena tat-tulyatām prakstasya vidhātum pratipādayitum icchan sā vyājastutiḥ...”
Nidarśanā (illustration) has also implied similarity, because in it, without the use of such terms as yathā, iva, etc., through action only, some idea is expressed. Bhāmaha defines nidarśanā at III. 34, as :
“kriyayā eva visistasya tad arthasya upadarśanāt, jñeyā nidarśanā nāma
yatheva-vatibhir vinā.” In upameyopamā (reciprocal simile) (III. 57) the idea of elimination of any third similar object i.e. trtiya-sadrsa-vyavaccheda is implied. In sahokti (unified description) also (III. 39), there is implied similarity. Sasamdeha (doubtful) is defined at III. 43 as,
"upamānena tattvam ca bhedam ca, vadataḥ punaḥ, sasamdeham vacaḥ stutyai
sasamdehaḥ vidur yathā.” Thus, the idea of praise of upameya is implied only. Bhāmaha defines 'ananvaya' (self-comparision) at III. 45, as,
"yatra tenaiva tasya syād upamānópameyatā a-sādịśya-vivaksātaḥ tam iti āhur ananvayam.”
Jain Education International
For Personal & Private Use Only
www.jainelibrary.org