________________
Sabdavșttis in Bhāmaha, Daņņin, etc
225 Udbhata : In Udbhata's
kāra (K.L.) we come across some direct or indirect references to all the three vșttis as below : At V. 16, Udbhața defines 'vyājastuti' as :
"sabda-śakti-svabhāvena yatra nindeva gamyate.
vastutas tu stutiḥ śresthā vājastutir asau matā.” 'sabda-sakti' here stands for abhidhāśakti. 'gamyate' i.e. 'is implied', can refer to 'is suggested'. I. 21, Udbhața defines rūpaka as,
"śrutyā sambandha-virahāt yat padena padántaram, guņa-vȚtti-pradhānena
yujyate rūpakam tu tat.” Pratīhārenduraja in his Laghu-vrtti (pp. 11, Edn. N.S., Bombay '28) says : "padántarasya gunavstteḥ aparena padena yoge rūpakam bhavati", ... and adds - "śrutir nirantarā'rtha-nisthah sabda-vyāpārah. tayā śruty, anupapadyamānapadántara-sambandham sat padántaram guņavstti yatrā'pareņa padena yujyate tatra rūpakatā." The Vivrti (Edn. Oriental Institute, Baroda, 1931), pp. 7, observes : "yat padena padā'ntaram sambadhyate tad-rūpakam. ... śrutir nirantarā'rtha-nişthaḥ śabda-vyāpārah... guņavstritvam iti hi mukhyā'rthabādhah.” - Thus, we come across a clear mentioning of both ‘abhidhā' and ‘guņavrtti' here, as is explained by Pratīhārendurāja (approxinately the last half of the 10th Cen. A.D. - De, pp. 74) At IV. 11, Udbhața defines paryāyokta as,
"paryāyoktam yad anyena prakāreņa abhidhīyate, vācya-vācaka-vșttibhyām
śūnyena avagamanā”tmanā.” Here, vācaka-vștti is pure abhidhā, vācya-vítti could be laksaņā, while. 'avagamana' could be vyañjanā. The commentators viz. Pratīhārendurāja, the author of Laghuvịtti and Rājānka Tilaka, the author of Vivrti, have the following observations : (pp. 60, Edn. Bom. ibid) : “vācakasya abhidhāyakasya sva-sabdasya vịttir vyāpāro vācyārtha-pratyāyanam. vācyasya tu abhidheyasya vyāpāro vācyā'ntareņa saha
Jain Education International
For Personal & Private Use Only
www.jainelibrary.org